Förskjutningar: Avgörande skiften i relationen mellan judar och kristna(Skellefteå: Artos & Norma bokförlag 2022). Redaktörer: Tord Fornberg, Göran Larsson. 209 sidor. Boken är nr 6 i Jubileumsfondens skriftserie ”Skrifter om judisk och kristen tro och tradition”.
Denna bok är en antologi, alltså en samling artiklar som förenas av ett grundtema – relationen mellan judar och kristna. Denna relation är mycket speciell. Det är inte lätt att finna två trosgemenskaper som på en och samma gång står så nära och så långt från varandra. Inte sällan har kristna motiverat sin existens genom att framställa judar och judendom som det främsta exemplet på vad kristen tro inte är eller bör vara. En sådan syn har fått svåra och smärtsamma konsekvenser för det judiska folket under historiens gång, och de senaste hundra åren har gett särskilt tydliga exempel på det värsta i relationen mellan judar och kristna – men också på det bästa. Ett ord är mycket väl lämpat att sammanfatta dessa båda aspekter, och det har därför fått ge namn åt vår bok: Förskjutningar, med den förklarande underrubriken Avgörande skiften i relationen mellan judar och kristna.
Dessa förskjutningar handlar i huvudsak om de tre första århundradena av kyrkohistorien, när den segrande kyrkan teologiskt försköt det judiska folket som förbundets folk för att själv inta dess plats. Denna grundinställning och dess konsekvenser både för det judiska folket och för kristen teologi kom – med vissa konfessionella och lokala varianter – att prägla resten av historien fram till det ödesdigra 1900-talet. Men då kom en förskjutning i helt annan riktning också att äga rum: den självrannsakan, omprövning och omvändelse som pågått inom många kyrkor i synen på judar och judendom efter Förintelsen och Andra Vatikankonciliets epokgörande deklaration Nostra aetate år 1965.
Bokens elva kapitel av lika många författare – sex judar och fem kristna – belyser de judisk-kristna relationerna i olika grad och med varierande infallsvinklar: bibliska, historiska, teologiska, hermeneutiska och dagsaktuella.
Den inledande artikeln är skriven av Susannah Heschel, som är professor vid Dartmouth College, New Hampshire, USA. I sin artikel, ”Ras som inkarnatorisk teologi: Beröringspunkter mellan tysk protestantism och rasteori”, gläntar hon på dörren till teologins mest förfärande skräpkammare, eller snarare skräckkammare, där steget är taget från förakt till förintelse och där inte ens folkmord av Jesu folk i Jesu namn var främmande för det synnerligen inflytelserika teologiska institut i Eisenach (1939-1945) som hon presenterar i sin artikel.
Dr Deborah Weissman, Jerusalem, öppnar ett helt annat perspektiv i nästa artikel: ”Berättelsen om två kvinnor: Från ’Undervisning i förakt’ till ’I våra dagar’.” Med utgångspunkt i Nostra aetate visar hon på den revolutionerande förskjutning i synen på judar och judendom som ägt rum alltsedan dess. Det gäller framför allt hur detta dokument har tagits emot, spridits, studerats och följts upp. Artikeln är en guldgruva för var och en som vill få en sammanfattning av ett av de mest avgörande skedena i kyrkohistorien.
Rabbinen Dr Alon Goshen-Gottstein, Jerusalem, belyser de judisk-kristna relationerna genom att visa på hur olika de kan te sig från judiskt respektive kristet perspektiv. Frågan han ställer är ”Finns det ett särskilt förhållande mellan kristendom och judendom?” Svaret han ger är att det beror på vilka som ställer den. Efter århundraden av kristen ersättningsteologi har många judar svårt för att se relationen till kristendomen som speciell om därmed avses en särskilt positiv relation.
De båda följande artiklarna ger det judiska perspektivet på Bibeln och bibeltolkningen. Doktoranden Natalie Lantz, Uppsala, skriver om ”Bibeln, Hebreiska bibeln eller Judiska bibeln – konsekvenser för förståelsen”, där hon belyser och problematiserar olika beteckningar på den Bibel som i kristen tradition brukar uppdelas i ”Gamla och Nya testamentet”, och på vilket sätt judar och kristna skiljer sig åt när de rangordnar den gemensamma Bibelns böcker.
Stockholms tidigare överrabbin Morton Narrowe ger i sin artikel ”Judisk hermeneutik” exempel på de tolkningsprinciper och den tolkningsmångfald som kännetecknar den judiska traditionen, där frågan inte bara är vilken tolkning som är rätt eller bäst, utan snarare om det finns ännu fler möjligheter att förstå en text. Han visar också varför en relativt fri översättning som Bibel 2000 inte kan ligga till grund för ett judiskt bibelstudium byggt på den hebreiska grundtexten.
Docent Tord Fornberg behandlar en av de viktigaste frågorna när det gäller kristen bibeltolkning i mötet mellan judar och kristna: Hur såg hedningarnas apostel Paulus på sitt eget judiska folk? Som exempel har han valt två inflytelserika utsagor och visar att den ofta antijudiska läsningen av Paulus vilar på en mycket bräcklig grund: ”Paulus och Lagen i ljuset av Gal 3:19–20 och Rom 10:4.”
Teol. dr Göran Larssons bidrag har titeln ”Det gamla är inte förbi, men något nytt har kommit: De judiska högtiderna och deras kristna uppföljare.” Där ställs frågan varför det kristna högtidsåret blev som det blev. Vilka judiska högtider överlevde i kristen tradition och varför?
I den följande artikeln ställer Ophir Yarden, Jerusalem, frågan: ”Judendom: religion, nation eller folk? Från ett komplext ursprung till en komplex verklighet.” Begrepp som ”jude” och ”judisk” betecknar inte bara en religiös tillhörighet utan också en etnisk och kulturell identitet. Författaren går igenom hur judiskhetens innebörd betonats i olika tider och hur detta fortfarande är en aktuell fråga.
Teol. dr Hedvig Larsson ställer i sin artikel, ”Att undervisa om judendom i en svensk kontext”, frågan om vilken betydelse som undervisning om judendomen kan ha i skolundervisningen med exempel hämtade från hennes vardag som lärare vid en svensk folkhögskola.
Bokens avslutande båda kapitel ger exempel på svenska insatser för att främja mötet mellan judar och kristna. Teol.kand. och fil.mag. Gunnel Borgegård behandlar den svenska grenen av The International Council of Christians and Jews (ICCJ) – Samarbetsrådet för Judar och Kristna – och redogör för dess snart femtioåriga historia. I sin omsorgsfulla dokumentation ger hon talrika inblickar i det myckna arbete på olika nivåer som denna organisation utfört för att främja de judisk-kristna relationerna i vårt land.
Slutligen presenterar professor Jesper Svartvik i sin artikel, ”Arvet efter Krister Stendahl: Tre förskjutningar”, den svensk som har haft en oskattbar betydelse i arbetet för förbättrade relationer mellan judar och kristna. Under trettio år som professor vid Harvard University kom Krister Stendahl att radikalt bidra till en förändrad syn på judar och judendom inom den teologiska utbildningen och forskningen, framför allt som bibelforskare, religionsteolog och präst. Svartvik tecknar ett levande biografiskt porträtt av en sällsynt livsgärning, som även ger oss intressanta inblickar i svensk kyrkohistoria och teologi under senare hälften av 1900-talet.
Kanske tänker någon att detta låter som en väldigt akademisk bok, skriven för specialister. Men bokens målgrupp är människor med olika bakgrund som delar intresset för Bibeln, judendomen och relationen mellan judar och kristna i historia och nutid.
För en mera utförlig presentation av boken, se Göran Larssons nyhetsbrev för våren 2022.
Göran Larsson
ISBN 978-91-7217-135-0
Boken är utgiven på Artos & Norma Bokförlag (209 sidor). Den är redigerad av Tord Fornberg och Göran Larsson, och alla utländska artiklar är översatta till svenska. Den kostar 200 kr. En fraktkostnad på f.n. 48 kr tillkommer. Vid en beställning på minst fem böcker blir priset 180 kr per bok plus 70 kr i frakt.
Det går bra att maila, skriva eller ringa till vår styrelseordförande Lars-Åke Spånberger, Industrigatan 14, 112 46 Stockholm; tel. 0730-383848, larsake.spanberger@gmail.com.
Your name:
Your email address:
Send post to email address, comma separated for multiple emails.