Stockholm den 24 augusti 2023

Kära vänner!

Denna gång skickar jag ut höstens rundbrev medan det fortfarande är sommarvärme, i varje fall på mina breddgrader. Men visst får vi påminnelser om att sensommaren snart kommer att övergå i höst, och många kyrkor och församlingar håller nu på med planeringen av höstens verksamhet. Det gäller också vår stiftelse för judisk-kristna relationer.
Vi kommer att pålysa fler program lite längre fram genom att kontinuerligt uppdatera vår hemsida under rubriken ”Kommande händelser”, men jag vill redan nu nämna några programpunkter som ligger fast. Jag vill också nämna att jag gärna står till förfogande för föredrag och studiedagar, församlingsaftnar och kyrkhelger under hösten.
Den första programpunkten gäller en studiedag i Lund den 11 september. Som jag nämnde i det förra rundbrevet utgör den i stort sett en dubblering av ”Trådarna från Rom” den 8 mars i Uppsala, men nu alltså i Sveriges andra (eller första?) universitetsstad, Lund. Så här ser presentationen och programmet ut:

Under en rad av år har Sonia Schlossman och Göran Larsson lett fördjupningsresor till Rom och andra platser i Italien. Syftet med dagen är både att återknyta kontakten med er som deltagit i dessa resor och att nå ännu fler som är intresserade av den rikhaltiga historia som är knuten till det land där världens äldsta levande judiska församling finns, och där kyrkohistorien har en av sina viktigaste brännpunkter. Såväl historiska tillbakablickar som aktuella uppdateringar står därför på programmet denna dag.
Kaffe med smörgås kommer att serveras från kl. 9:00. Klockan 10:00 håller Sonia en föreläsning om den långa och ofta komplicerade relationen mellan påvarna och judarna. I samband med lunchen kommer domkyrkan att visas. På eftermiddagen talar Göran om var kyrkorna befinner sig i relationen till judar och judendom idag. Till sist presenterar Gunnel Borgegård, som är ordförande i styrelsen för Samarbetsrådet för judar och kristna, dess arbete från allra första början och fram till idag. Det blir också tid för eftermiddagskaffe, frågor och samtal fram till kl. 16:30.

• Kostnad inklusive frukost, lunch och eftermiddagskaffe: 890 kronor.
• Plats: Domkyrkoforum som ligger alldeles intill domkyrkan.
• Anmälan senast den 4 september direkt till mig: tel. 0730949504;
  Postadress: Sommarvägen 1, 177 61 Järfälla;
  E-post: goran.larsson@judiskkristnarelationer.se.

Avgiften sätts in på PlusGiro: 195 85 45-4 eller Swish: 1230 872 424. Märk insättningen ”Studiedagen”.

Redan tre dagar efter studiedagen inträffar nästa punkt i höstens program, men tyvärr kan jag inte inbjuda er till den. Då reser jag nämligen åter till Hong Kong för höstens intensivkurs på Lutheran Theological Seminary.

När jag kommer hem, inleder jag en serie bibelstudier i Viksjö, Järfälla församling, där jag under den gångna våren hade glädjen att leda en liknande serie över temat ”Vad hände sedan?” med inriktning på tiden efter påsk och Apostlagärningarnas beskrivning av den första församlingen Jesustroende, som så småningom skulle växa till den världsvida kristna kyrkan.

Temat i höst kommer att vara ”Höstens högtider” och bibelstudierna kommer att äga rum på följande måndagar: 9, 16 och 30 oktober samt 6 och 20 november.
Tid: kl. 13:00–14:30. Plats: Viksjö kyrka, Agrargränd 2, Järfälla.

Jag vill också pålysa att Bengt Mosesson från judiska församlingen i Stockholm kommer att leda en kulturafton i samma kyrka den 8 november kl. 19:00 med temat ”Vad händer vid sabbatsbordet?” Vi får då lära oss mycket om judisk mat, kultur och tradition. För eventuella frågor går det bra att kontakta prästen Björn Skogsberg, tel. 08-58021913, Bjorn.Skogsberg@svenskakyrkan.se

Temat ”Höstens högtider” kan nog låta lite underligt med tanke på att hösten är årets mest högtidsfattiga tid. De flesta tänker kanske på allhelgonahelgen, men när vi sedan går in i advent, har vi lämnat hösten bakom oss. Ja, under det kristna kyrkoåret infaller inga stora högtider under hösten. Men ser vi på det bibliska årets högtider är det faktiskt årets mest högtidsrika tid. Med ”biblisk” menar jag då de högtider som först nämns i Bibeln, det vill säga i den första delen som i kristen tradition brukar kallas Gamla testamentet (GT) – Jesu enda bibel och följaktligen de enda högtider som han firade tillsammans med sitt judiska folk. Det är därför värt att tänka på att judarna trofast fortsätter fira dessa bibliska högtider fram till idag och att de i långa stycken har bevarat många traditioner och tolkningar av bibeltexterna som går tillbaka till Jesu tid. Det är bland annat därför som jag ofta läser ut ”GT” som det ”Gemensamma testamentet”. Judarna var de första som firade ”höstens högtider”, och därför rymmer dessa högtider oändligt mycket av värde också för kristna trots att de inte själva iakttar dem – och för var och en som vill tränga djupare in i Nya testamentets värld.

När jag förberedde detta rundbrev, fick jag plötsligt en idé: Varför inte ge er en hemuppgift för hösten? De flesta av er kan ju tyvärr inte komma till Viksjö, men alla kan ändå på olika sätt följa höstens högtider på distans. Jag tänker mig tre nivåer. Först vill jag ge er datum för de olika högtiderna så att ni kan markera dem i almanackan och läsa de viktigaste texter som läses i hela den judiska världen under de olika högtiderna. Det gäller framför allt texter ur Toran, alltså de fem Moseböckerna, och de profettexter som är kopplade till toraläsningarna, som kallas haftarot. Dessutom tillkommer ytterligare många texter som anknyter till högtidernas teman.

Här kommer de olika högtiderna med texter. Eftersom dagen i Bibeln börjar kvällen före, syftar datum på den kväll då högtiden går in:

• Rosh Hashana, nyåret: 15–17 september; 1 Mosebok 21–22; 4 Mosebok 29:1–6; 1 Samuel 1:1–2:10; Jeremia 31:1–19.
• Jom Kippur, försoningsdagen: 24–25 september; 3 Mosebok 16, 18; 4 Mosebok 29:7–11; Jesaja 57:14–58:14; Jona; Mika 7:18–20.
• Sukkot, lövhyddohögtiden: 29 september–7 oktober; 2 Mosebok 33:12–34:26; 3 Mosebok 22:26–23:44; 4 Mosebok 29:12–38; 1 Kungaboken 8:2–21; Hesekiel 38:18–39:16; Sakarja 14; Predikaren.

Detta är grundnivån. Men när ni läser texterna kan ni nog ibland undra varför just den eller den texten läses. Därför rekommenderar jag nästa nivå i vår ”distanskurs”. Där ingår en kursbok som guide till högtiderna. Att jag rekommenderar den är väl inte så underligt eftersom det är jag som har skrivit den. Det finns förvisso många böcker om de judiska högtiderna, men utrymmet tillåter inte att jag presenterar dem här. Min bok har dock en fördel som inte har att göra med författarens kvalifikationer utan precis tvärtom. Utgångspunkten är nämligen författarens okunnighet, för jag hade aldrig firat sabbat eller någon judisk högtid och heller aldrig varit inne i en synagoga eller ens samtalat med en jude när jag kom till Israel för 51 år sedan. Det är en bra utgångspunkt. Då vet jag vad jag som kristen behövde upptäcka och lära mig, och därför har jag så att säga skrivit boken med mig själv för ögonen.

Boken heter Tid för Gud: Judiska och kristna perspektiv på de judiska högtiderna. Den kostar 120 kronor plus porto och kan beställas direkt av mig

Som kristen försöker jag då också göra jämförelser med min egen tradition. Högtiderna visar ju vad det är som har överlevt, vilka motiv som står i centrum, inte bara för några få teologer eller särskilt utvalda, utan för hela folket och trosgemenskapen. Det gäller alltså sådant som skiljer och förenar levande judendom och kristendom – praktisk eller snarare praktiserad teologi, om man så vill. Högtiderna med texter, böner, liturgier och traditioner är bärare av livet och utgör ett sammanhållande band för gemenskapen tiderna igenom, och det gäller inte minst för ett folk som under så stor del av historien har levt – och mirakulöst överlevt – som minoriteter utan något eget land.

Den tredje nivån sammanfattar höstens bibliska högtider genom Andra Moseboken, det vill säga den bok som särskilt visar att höstens högtider allra djupast utgör en fortsättning av påskens befrielseunder. Det gäller inte bara Shavu´ot, pingsten, som firas till minne av Torans uppenbarelse för det befriade folket på Sinai berg och det eviga förbund som Gud där sluter med sitt folk. Denna uppenbarelse av Toran – Guds Ord – är befrielsens närmaste mål, men den slutar inte där. Det påminner försoningsdagen om, när den knyts till en alldeles särskild händelse som inträffar några veckor senare. Men något annat sker också, som förklarar varför försoningen övergår i årets största glädjehögtid som infaller fem dagar senare – lövhyddohögtiden.

Sådana samband framgår inte utan vidare i bibeltexterna men de finns där likväl, även om det ibland kräver att man läser noggrant och kanske även läser mellan raderna. I den judiska traditionen finns de bevarade, medan de i stort sett har fallit i glömska i den kristna traditionen. Här träder ibland huvudteman i dagen som ger eko genom hela Bibeln och binder samman dess olika delar och kastar ljus över den bibliska historien. Låt därför den högtidsfattiga hösten berikas av de judiska högtiderna, inte för att kopieras men för att belysa judisk och kristen tro på djupet.

Det slår mig också att temat ”Höstens högtider” egentligen utgör en variation på temat från i våras, ”Vad hände sedan?” Då var utgångspunkten alltså den kristna påsken, medan höstens högtider utgår ifrån Bibelns berättelser om den första påsken, Pesach, det judiska folkets påsk, Jesu påsk. Även här ställs vi inför frågor som: Vad hände sedan? Vad blev följden av denna påsk? Vad blev fortsättningen av uttåget ur Egypten? Ur det perspektivet är det inte långsökt att säga att följden av den judiska påskens befrielse hör oupplösligen samman med följden av den kristna påsken. Utan det som firas under höstens bibliska högtider hade det inte ens blivit en Bibel sådan vi känner den idag, eftersom den har getts till oss genom det folk som har överlevt genom allt det som höstens högtider handlar om.

I detta sammanhang vill jag hänvisa till min kommentar till den bibelbok som alltså rymmer årets alla högtider (utom Purim): Uppbrottet: Andra Moseboken i judisk och kristen tradition. Den kostar 160 kr plus porto och kan också beställas direkt av mig.

Till sist vill jag påminna om projektet ”Rötter och liv”, som jag presenterade i nyhetsbrevet för ett år sedan. Vi hoppas att relationen mellan judar och kristna på olika sätt ska belysas i allt fler kyrkor och församlingar, särskilt den 19 november. Om någon önskar råd och förslag på hur detta kan göras, går det
bra att kontakta mig. Som sagt, på vår hemsida kommer mer information att läggas ut.

Med dessa rader tackar jag er för ert oumbärliga stöd och önskar er en fin sensommar och det allra bästa inför hösten. Och så önskar vi våra judiska vänner ett gott nytt år och en välsignad högtidsperiod.

Med de varmaste hälsningar
Er tillgivne

Ladda ner Rundbrevet som PDF-fil, klicka HÄR!